I natt sov hon från 20:30 till 23:30, åt en skvätt sedan sov hon vidare till 06:00! Helt underbart!
Men kvällarna är fortfarande pissjobbiga. Skrik och skrik, det är som att hon inte kan varva ner, ligger och skruvar på sig och gnäller/skriker hela tiden, precis som om om hon känner av att hon håller på att somna. Fy fan vad irriterande!
Vet inte vad vi ska göra...tänker prova en ny taktik, inte ge upp efter en kväll, utan köra en vecka iallafall, så kanske hon vänjer sig. Återkommer om det funkar.
Ska ha Mariann och Louise här imorgon, har varken planerat eller handlat lunchen, får se vad jag kan slänga ihop av det som finns hemma.
Hon verkar göra allt för att inte somna, och vi fattar ingenting. Tänker att det kanske är separationsångest. I så fall känner jag mig som världens sämsta mamma. Jag vet inte.
Jag vet bara att det här är skitjobbigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar