Solstrålar

Jag har de senaste dagarna roat/plågat mig själv med att lusläsa alla vårnummer jag har av Allt om Trädgård. Och idag smög jag mig in på ett juni/julinummer från 2010. Det skulle jag inte ha gjort. Det är underbart att solen värmer så mycket idag att jag kunnat sitta ute och läsa i ett par timmar, men solen luras lite.

Medan jag sitter försjunken i artiklar om fantastiskt doftande blå luktärt, att så rosenböna och hur man bäst döljer en ful, torr sluttning (jag har en sån), värmer solen så skönt att jag i ett otänkt ögonblick i tanken lägger ifrån mig tidningen för att genast traska iväg till den där sluttningen och räkna ut ungefär hur mycket jord som skulle behövas och vilken kantsten som skulle passa bäst och ska jag så vit mjölkört eller bara ett virrvarr av ängsblommor...

Och jag slår upp blicken och inser att det ligger en dryg meter snö hela vägen fram till den där sluttningen.

Suck. Det är nästan så man vill gråta en liten skvätt. Jag behöver jord på mina fingrar, grönt i min trädgård och utedoft i mina näsborrar!

Om det bara kunde gå lite fortare.

Nostalgi...

Den här översta bilden togs i början av juni 2012 och föreställer en Hosta som jag har i rabatten mot norr. I total skugga. Jag inbillar mig att den är sen som attan, men det är nog bara att gilla läget; såhär kommer den att se ut i början av juni i år också. Möjligen har den etablerat sig lite bättre till i år, och kanske lite fler knoppar kommer att synas. Men i övrigt är det nog såhär det ser ut här uppe i norr.

Jag har en stund suttit och tittat på bilder från de 2 år vi har bott här, och inser att jag nog har glömt hur vackert det är under det här massiva snötäcket. Hur jag varje morgon förra året, så fort det blivit någorlunda barmark, gick en runda runt huset för att se vad som kommit upp under dygnet som gått. Känslan då man pillar lite i jorden där man vet att man satt en planta, och upptäcka att det under jorden syns lite grönt. Åsynen av det gröna som blir grönare för varje dag, och färgexplosionen när så tillslut blommorna slår ut, en efter en. 

Jag älskar att det i vår trädgård finns växter som blommar från slutet av maj till slutet av oktober. Och växter som inte blommar alls så märkvärdigt, men har ett fantastiskt bladverk som står sig hela säsongen. I fjol satte jag ner så mycket plantor att jag nog har glömt hälften. Så i vår ska det bli extra spännande att gå den dagliga rundan i trädgården med ett litet knyte på armen. <3

Hosta Fortunei 'Gold Standard'. Juni 2012

Tulpan 'Blue Diamond'. Maj 2012

Pelargoner. Juli 2012

Kurilerkörs (Prunus Nipponica 'Ruby'). Juni 2012

Bebislycka!

I natt drömde jag för första gången om vårt lillhjärta! En pojke på 55 cm, vikten fick jag aldrig veta, men barnmorskan skulle skicka med mig konstiga sömntabletter hem och jag hade varit nedsövd under hela förlossningen?
Märkligt.

Man kan visst börja drömma konstigheter såhär i slutet av graviditeten, och med tanke på hur livligt barn jag har i magen, är det nog inte så märkligt att jag blir påmind både medvetet och omedvetet dygnet runt om miraklet som ska ske ♥

Längtan blir större för varje dag som går, så jag hoppas att raringen inte har tänkt vänta alltför länge på sig. 26 dagar till bf :-)

♥ Till sist; ett stort grattis och lycka till; svägerskan Maria som fick en liten Freja igår, och till första paret ut i föräldragruppen; Julia och Joel som fått sina efterlängtade tvillingpojkar! ♥

Snart, snart är det vår tur!

Hej och välkommen vecka 37!

Jahapp, i slutet av denna vecka är det alltså fritt fram för bebis att visa sig. Det känns lite vemodigt samtidigt, jag kommer nog att sakna magen och att få vara tjock och äta kladdkaka i tid och otid.  Jag ÄLSKAR att jag kan ta på mig en åtsittande klänning och få kommentarer om hur fin jag är i den. Prova det om ett par månader :-/ Jag har en känsla av att en hel del kläder kommer att få hänga sig dammiga i garderoben till nästa gång jag blir sådär tillåtet tjock.

Men nu längtar vi förstås efter lillhjärtat. Igår hade jag en del förvärkar (tror jag iallafall, man har ju ingen aning?), vilket gjorde lite lätt ont, man kanske fick en liten försmak av av vad som komma skall, även om det säkerligen på långa vägar inte går att jämföra. Och bespara mig kommentarer om hur naiv jag är som tror att jag har den minsta susning om hur förbannat ont det kommer att göra. Tack. Jag kommer nog på det själv så småningom.

27 dagar till BF. Och jag längtar så galet mycket! ♥

Planera för plantera?

Om jag då bara visste att jag kommer att få ett barn som snällt sover ute i sin vagn medan mamma får tid att pyssla på i trädgården, så skulle jag börja planera för en skuggig rabatt mot norr, och eventuellt en liten sommaräng i slänten ut mot vägen. Men nu är det ju så, att det här lilla barnet kommer att heta "Bestämmar'n" i mellannamn och det är bara att rätta sig efter den pipan :-)

Men jag älskar att drömma och fantisera, även om jag blir lite lätt stressad och otålig, för de här meterhöga snödrivorna i min trädgård tycks vilja ligga kvar, då termometern inte visat en grad över -8 på flera veckor. Solen må vara tapper och värmer frusna kinder och åstadkommer faktiskt lite takdropp, men nu såhär i slutet på mars tycker jag att VårHerre kan ta tag i saken och visa lite barmhärtighet mot oss soldyrkande trädgårdsamatörer!

Trädgården här på Sjökorts har en del platser som är i stort behov av renovering. Sambon ska bygga grillplats i sommar, och jag funderar på att kanta med torvblock istället för gatsten och låta någon trevlig liten klättrare/marktäckare ringla över för att mjuka upp det "steniga", då grillringen är av cement och underlaget blir grus. Är lite inne på en revande smultronsort, tacksamt och gott!

Sedan har vi väggen mot norr. Ett hörn jag passerar varje dag i min trädgårdsrunda, som från början var fullt i ormbunkar (varför tog jag bort dem, kunde ju bara ha rensat?) som blev dumpningsplats för grästuvorna vi grävde upp för att anlägga rabatten i söder. Där skulle jag vilja slänga ut blöta tidningar, markduk, en massa jord och kogödsel och sedan plantera lite smått och gott jag hittat på Odla.se.


Typ den här:

Hosta 'White Feather'

Och den här.

Hosta 'Mama Mia'

Och de här:

Erbjudande från Odla.nu för 249 :-
 Färdigt rabattpaket med 25 perenner i ett paket som alla är lämpliga att plantera i en skuggig rabatt. 10 st liljekonvaljer, 

3 st stjärnflocka, 5 st jättedaggkåpa, 3 st astilbe, 3 st hosta 'Blue Cadet' och 1 st löjtnantshjärta.

Det är en himla tur att jag har lite karaktär iallafall, och att jag är lite snål och att jag har lite kontakter (läs: mamma) för annars skulle kontot vara tomt jämt. Å andra sidan skulle trädgården vara full. Men det vill jag ju inte. Den ska ju vara ett ständigt pågående projekt som får ta tid och göras om och glömmas bort och hittas igen under alla år vi ska bo här. 

Det är ju liksom det som är charmen.

Glada nyheter!

Idag fick vi se lillhjärtat igen♡ Och lättnaden var total och nästan överväldigande då det visade sig att raringen faktiskt ligger med huvudet neråt! Nu håller vi tummarna att h*n ligger kvar så, om två veckor är det ju fritt fram att komma ut :-)

I övrigt såg allt bra ut, sf-mått 31 cm, så bebis ligger troligen långt bak, då Anna tyckte att det inte kändes som en liten bebis, men inte en jättestor heller.

Ett alldeles lagomt litet underverk,  med andra ord ♥

Underbara söndag!

Jag är så stolt över mig själv! Vi har fått ett antal erbjudanden om umgänge i helgen, vilket förstås är uppskattat och känns roligt, men jag har faktiskt känt efter på riktigt, och vågat tacka NEJ till ett par av erbjudandena.
Det är verkligen tråkigt att behöva avböja trevligheter, men jag måste börja tagga ner och ladda upp för det som komma skall. Jag känner ju själv att jag blir mycket trevligare och gladare om jag vilar mellan varven och väljer bort vissa saker. Jag avskyr att ha tråkigt, men det är ännu värre att känna att man inte orkar med att umgås med människor man tycker om.

Så idag har jag bara tråkigt. Och det känns helt okej.

Idag är vi gravida i vecka 34+6, och imorgon vankas det besök hos barnmorskan för att sammanfatta graviditeten (tror jag hon sa) och ta reda på åt vilket håll den lill* ligger. Förhoppningsvis med huvudet neråt, men jag är lätt skeptisk.

Jag har börjat svälla en del om händer och fötter, känner märkligt nog av det mest på morgonen?  Och soffan blir djupare och lägre för varje vecka och ryggen börjar säga till om jag tar i för mycket. Och som sagt, jag har börjat tupplura en stund på eftermiddagen, och känner faktiskt att energinivån är högre på kvällarna nu. Annars trivs jag ganska bra i det här tillståndet, men längtar efter det lilla hjärtat mer för varje dag ♡

Jag fördriver tiden med att dagdrömma om bebisen, våren, solvarm altan och tulpaner.

Saker som gör mig glad!

 Att slå in fina paket och göra fina kort med kärlek och en gnutta tålamod.

 Att få fina saker på posten som jag längtat efter och som jag vet kommer att bidra till många timmars avkoppling.

Att hitta det där perfekta tyget att sy ett kuddöverdrag av, i det mjukaste materialet och de finaste färgerna åt den finaste som ska komma.

Att hitta nya användningsområden åt en kär ägodel, att få tända ljus på kvällen, att hitta kungsängsliljor på blomsteraffären och att bara få sitta och njuta av tanken på att våren nalkas.

( Och förstås; att jag har min underbara familj och mina underbara vänner, men det förutsätter jag att ni redan vet. )

Handarbete!

Jag bytte till mig ett par broderier igår, nästa gång jag säger "allt är av intresse", så slå mig i huvudet! Fick ett av Jessica, hur svårt som helst och inte riktigt min färgskala...men bra tidsfördriv tills vidare :-) Blir nog bättre när man kommit en bit och fått in tekniken. Det andra bytte jag till mig av en dam i stan, visade sig vara en jättestor blå duk med ritat mönster på, inte riktigt heller vad jag var ute efter. Imorgon anländer förhoppningsvis mitt Traderaköp, ett superfint broderi av en körsbärskvist. Då blir det nog fart på nålen!

Igår åkte målarburken fram igen, piffade upp kanterna på garderobsdörren i barnrummet,  för att sedan tapetsera dörren med en fin Bamsetapet. Vilket resulterade i att jag nu måste införskaffa en ny dörrknopp, för nu matchar ju inte den jag hade köpt. Dagens i-landsproblem.

Dagen har varit lugn och skön, Ida har varit här hela dagen, så mysigt! Har inte ens plockat ur diskmaskinen :-) Min rygg behövde verkligen en dags vila, och det kändes sen när jag och Alle gick en liten timma på stan att man inte orkar så mycket som man kanske skulle vilja. Förr gick det bra att vara igång en hel dag, nu har jag nog insett att jag kanske måste välja bort vissa saker till förmån för någon timmas vila. Därav akutinförskaffandet av broderier. Måste få göra något kreativt, (förutom att bläddra mig galen i trädgårdstidningar) även om jag är vilande ställning. Men man borde verkligen ta det lugnare nu.

Det är ju trots allt bara 39 dagar till BF. ♥♡♥

Måndagsexemplar?

Ibland fyndar man mer än man tror. Jag klädde av den dyna som uppenbart synligt inte hade originalklädsel. Och vad fann jag? Originalklädseln! Förvisso med en del fläckar, men vad gör det, tyget är ju så vackert så jag blir alldeles till mig! 

Tyvärr ser det på bilden ut som att den andra stolen har en brun dyna, men den går faktiskt i nästan exakt samma ton som blommönstret på den "avklädda" stolen.

Stolarna är först lätt slipade för att rugga upp ytan lite så färgen fäster, sedan målade jag med Beckers Elegance, antikvit. Jag har målat två varv, jag vill att det ska lysa genom lite, det ger stolarna ett mindre "perfekt" utseende. 

Min kloka mor brukar alltid säga att trä är ett levande material, och jag brukar ha det i åtanke, att det ska se levande ut.

Jag är så nöjd med slutresultatet, tänk att lite färg och tyg kan göra en alldeles varm i hjärtat!

Loppis i mitt hjärta...

Nu har jag ÄNTLIGEN köpt ett par stolar till bordet i vardagsrummet! Vi har använt två uterumsstolar sedan jul, och jag är tämligen less att se dem, omatchande så till den milda grad! De ska målas vita till att börja med, sen får vi se hur sittdynorna passar till, kanske får de vara som de är, de är ganska fina. Lite ohult känns det att måla dem, men de passar liksom inte riktigt in annars.

 Självklart följde som vanligt något blommigt med hem också, tavlan köpte jag dock mest för ramen, den är så fin! Motivet var ju inte heller fy skam, särskilt i dessa tider, då man längtar efter våren.
Brickan var ju bara så härlig! Fullkomligt fel färger för köket, men det ger jag blanka sjuttsingen i!

Nu bytte jag äntligen ut de där tråkiga IKEA-kopparna mot lite finare kaffekoppar, det är två olika modeller, funderar om jag skulle ha köpt några av en till modell också, men det får bli på nästa loppisrunda! Tur jag har finaste Mariann som är lika galen i loppisar som jag :-)

Det börjar dock vara lite svårt att fynda som man gjorde förr, gemene man har mer koll på vad som är värt något, och allt från shabby chik till 70-talsretro går hem hos de flesta nuförtiden. Man ser hur folk vänder uppochner på allt för att leta stämplar (jo, jag gör det själv!) och kanske göra sig en hacka. Inget fel i det, men när det känns som att folk går på loppis för att hitta saker de sen kan sälja vidare för egen vinnings skull, då har man förlorat lite av charmen med gamla saker.

Jag gillar tanken att det jag har i mitt hem, har funnits i ett annat hem och glatt någon annan före mig. Kanske har en tavla från ett dödsbo varit en gåva från en kär vän som betytt mycket? Eller en kopp varit med på otaliga kafferep och kalas i unga år, och varit en symbol för gemenskap på äldre dagar hos en ensam människa?

I vilket fall, är det tanken på att allt man köper med sig hem har en historia, som fascinerar mig som mest.

Solsken!

..och här sitter jag. Borde egentligen gått ut på en promenad för längesedan, men latmasken tog över. Skyller på att jag druckit kaffe lite för sent. Och att kroppen inte hämtat sig efter skrov-och-lösviktsgodischocken igår.

Känner mig vid betydligt bättre mod idag, kanske för att solen skiner, kanske för att jag sovit bra, kanske för att jag ska åka en sväng till svärmor och gå igenom lite fotografier.
Jag upptäckte för ett par veckor sedan att det inte finns ett (!) fotografi framme i hela huset! Ja, på typ våra majsormar som är sålda för längesedan, det fotot står i hallen och samlar damm. Så, jag gjorde ett ryck och hittade en massa foton på mig, en avlagd ram och vips satt det iallafall några foton uppe. Tog även fram ett stort foto på Alle när han var liten, det har legat inplastat i en garderob. Att man inte skäms!

Det känns ganska viktigt att det finns foton på familjerna sen när vårt barn (läs i plural) blir lite större och frågar om mina och Alles mor-och farföräldrar. Nu är ju bara min farmor och hans mormor i livet, tyvärr, och jag tycker att det är viktigt att känna sin historia! Jag är glad att jag har släktforskat en hel del, jag vet var vi kommer ifrån och det finns en uppsjö av fotografier på gamla släktingar hos mamma och pappa, de ska jag låna hem och scanna av, så de också får vara med på ett hörn.

Jag funderar på att göra en hel fotovägg, men det får göras pö om pö när det finns tid och resurser. Jag har påbörjat tanken iallafall! Jag ska införskaffa lite gamla ramar på loppis och så, det fina med scanning är ju att man kan anpassa storleken efter ramen.

Nej, nu är det dags för lite lunch, innan RäserPelle ska få ta mig till Tjärnvägen!

Älskade, älskade tulpaner

Vecka 33+3

Lilla jag

Lev och må!

Längtar. ..

Idag är en sån där dag då jag är i tårar för att jag längtar så mycket efter lillhjärtat i magen...jag skulle kunna göra vadsomhelst för att få träffa vårt mirakel just precis nu. ♥

Bra dag?

Dagen har knappt börjat och jag är redan på dåligt humör. Att man ska vara så känslig nuförtiden! Hade planerat att åka en sväng till min kära mor och umgås lite, men hon hade såklart redan planer sin enda lediga dag! Skulle vilja på Blomsterlandet en sväng, men det kändes lite onödigt att åka upp till stan bara för det. När bilen dessutom är översnöad för att DET SNÖAR IGEN!!! Och blåser.

Dessutom har jag varit vaken sedan före 06 och är redan helt galet uttråkad. Skulle kunna tapetsera garderobsdörren i barnrummet, men då behöver man tapetklister. Vilket jag inte har. Och bilen är översnöad. Skulle kunna laga barnmatstolen, men det har jag ingen lust med, måste mäta, såga, spika, lacka och jag kommer bara att bli arg. Skulle kunna sy ett nytt överdrag till stora kudden. Men då behöver man tyg. Och bilen är fortfarande översnöad. Skulle kunna packa BB-väskan. Men det känns fortfarande för tidigt, samt att jag inte bestämt mig för vilken väska jag ska packa i.

Och snart är det ändå dags för lunch och då är det inte många timmar innan hela dan har gått.

Jag tror jag lägger mig i soffan och väntar på att dagen (och humöret) ska bli bättre.

Bullmamma?

Har haft en halvseg dag idag,  steg upp 06:15 imorse och satte igång en tvätt medan jag förbannade utomhustemperaturen som då låg på -21º. Och önskade att jag hade en liten att mata, byta på och mysa med. Denna eviga väntan...

Kan dock tänka mig att väntan är än värre för alla mina medgravida som lider av foglossning, illamående, ödem och andra krämpor, så jag är ändå evigt tacksam att jag klarat mig undan med några månaders illamående och lite kramp under fötterna ibland. Jag får ofta nuförtiden frågan; är du less än? Och jag kan ärligt svara; inte det minsta! Jag älskar detta tillstånd! Än så länge. 7 veckor till BF, innan dess lär jag vara kräkless, om inte annat övervänt, men jag hoppas jag kan få känna att jag haft en bra graviditet hela vägen när det väl är dags :-)

Jag lovade mig själv imorse då jag ställde mig på vågen att jag skulle bli lite nyttigare nu, hittills har jag ju inte behövt tänka på vad jag ätit, men nu börjar kilona smyga sig på. Började bra med en nyttig filfrukost. Tills jag öppnade frysen.
Två glassar senare fick jag ett infall att jag skulle baka negerbollar, och det slutade med att jag stod med en bulldeg på jäsning också. Och bulldeg i magen. Och negerbollssmet.

Min kära sambo tröstade mig när han kom hem med: "du försökte ju iallafall" och klappade mig på magen. Då kändes det lite bättre.

Lev och må!

Ont i fötterna!

En dag i shoppingens tecken a'la Nena och Mariann, dvs loppis och billigastmöjligtaffärer. Fyndade fina uddamuggar (bland annat Rörstrand) och patinerade mässingljusstakar på Folkparken, trots att det var minst hundraförti grader varmt och en ziljard människor som trängdes och knuffades och prova det med en mage som är oindragbar!

På Rusta fyndades en tapetrulle med Bamse, garderobsdörren i barnrummet ska tapetseras, eventuellt också nån låda på apotekardisken om jag ids och hinner. Vi fick ett bord och 4 stolar till barnrummet av bror och Anna igår, ska skrubbas upp lite så blir det som nytt!

Jag har för övrigt upptäckt att väderappar är helt värdelösa. Visar aldrig rätt, trots att de uppdateras i tid och otid. Nu är det enligt accuweather.com -21º och enligt yr.no -11º... Hur kan det skilja 10 grader??? Enligt egen utsago (termometer) är det -18º, så den här gången var faktiskt accuweather.com närmast.

Efter närmare två timmars skottning och fem timmars shoppande och in och ut ur bil och kissa dragande hundar så är både rygg och fötter möra. Hoppas det varma badet gjorde sitt, så mam får sova gott!

Lev och må!

Tvärläge???

Barnmorskebesök igår, v. 32+4, bebis ligger fortfarande i tvärläge, sf-mått 29 cm...
Har för övrigt aldrig hört talas om tvärläge, men Anna har då inte sagt något om att det skulle vara något utöver det vanliga, eller att jag måste göra nått särskilt. Vi ska dit den 18:e igen, och kan hon fortfarande inte känna bebisens huvud i bäckeningången då, gör hon ett ultraljud och planerar in vändningsförsök i vecka 37. Känns ju inte jättekul, speciellt inte om det måste bli snitt...

Gick in på 1177:s hemsida, det enda som fanns om tvärläge var att om bebis ligger i tvärläge när förlossningen startar, blir det akut snitt :-/ Varför finns det ingen jäkla information om det??? Googla vägrar jag, det kommer bara upp skräckhistorier. Så jag väntar tills vi ska träffa Anna igen, och kanske få ett vettigt svar.

Men jag försöker tänka att huvudsaken är att bebis kommer ut och mår bra, och ibland känns det som om h*n fortfarande snurrar runt lite i magen, så vi håller tummarna! Tills dess står jag på alla fyra i soffan och ser tv :-P

Lev och må!

Jag kände vårens vingslag...

...för ett kort ögonblick. Ja, eller några dagar. Så pass att jag inhandlade en vårjacka (som går att stänga i kanske en vecka till innan magen tar emot, det ska ju ändå bli varmare?) för 40 spänn på loppis, riktigt snygg och svart, det var år och dagar sedan jag hade en svart jacka! Brunt och grönt har ju varit mer min melodi, då jag egentligen tycker att svart är en grymt tråkig färg men jag har svart ändå för att man FAKTISKT ser smalare ut. Eller åtminstone tror sig göra det.

Idag är vädret något sämre än de senaste dagarna, förvisso har de lovat en del sol, men det är minusgrader, blåst och snö, kan något toppa den kombinationen i sämsthet???

Jag fick ett litet ryck igår efter den supersmarriga och trevliga lunchen hos grannen Maria. Jag insåg att jag varje morgon drar upp rullgardinen i sovrummet och tittar ut i...ett ostädat och grymt oinspirerande inglasat uterum. Tanken var ju att vi skulle isolera lite lätt där i höstas, men som det mesta så kom även det projektet av sig då vi fick veta att det är en liten på väg. Så jag tog tillfället i akt nu och städade upp lite där, jag längtar SÅ tills vi kan börja sitta därute och njuta av vårsolen innan den har börjat värma utomhus ordentligt.

Idag blir det barnmorskebesök, har sovit som en kratta i natt och hoppas innerligt att jag offrat min nattsömn för att det lilla livet kanske har vänt sig rätt väg. Igårkväll och i natt var sparkarna och buffandet inte ens mysiga, utan bara smärtsamma, jag önskade inget annat än att h*n skulle komma till ro! Dock, nu är det bara 7 veckor till BF, tiden har sprungit iväg de här sista veckorna, och jag hoppas de springer lika fort de sista 7 (eller 8-9 i värsta fall), för nu längtar vi snart ihjäl oss efter lillhjärtat!

Rak fotografering av uterummet

Snedfotografering av uterummet

Lev och må!