Min älskade sambo och Alice's fantastiska pappa fyller 29 år på fredag. Vi kör som vanligt med kalas i dagarna två, så idag tog jag mig an en bulldeg och en sats kolasnittar.
Det är ju så kul att baka och laga mat, önskar jag hade mer tid och att jag hade passat på när jag hade all tid i världen. Nu har jag knappt tid och knappast fantasin att fixa lunch till mig själv.
Jag vill så gärna äta enligt LCHF, jag mår ju så mycket bättre då, men just nu hittar jag inte motivationen. Det mesta slinker ner nu, kroppen har vant sig vid de ständiga sockerkickarna och attans vad svårt det är att vara utan dem! Jag hoppas att det kommer kännas lättare då vardagen kommer igen :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar