Den är så vansinnigt intensiv.
I natt har jag faktisk kunnat somna om efter varje uppvak, utan problem och utan insomningstablett, men uppvaken har varit många.
Är glad att det är helg en dag till.
Jag vet att jag har varit för aktiv idag, har inte vilat något, men jag prioriterade att vara ute istället. Det är därför min skalle håller på att sprängas. Folkölen till maten hjälpte säkert inte. Men det var skönt att få äta vuxen middag vid matsalsbordet för en gångs skull.
Just nu känns det lite tröstlöst. Jag hoppas verkligen att jag kommer att kunna fungera normalt snart igen. Jag behöver tydligen sova minst en timma på dagen för att orka med eftermiddagen och kvällen. Och det är ganska opraktiskt. Men kanske nödvändigt.
Att det ska vara så svårt att prioritera sig själv utan att ha dåligt samvete jämt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar