Många tankar och funderingar...

Dagen D börjar närma sig. Vet inte om jag ska vara nervös eller glad eller något annat odefinierbart. Det är ju inte så att jag står utan jobb om det här inte skulle gå vägen. Men nu har jag taggat för det här så länge och jag hoppas hoppas hoppas verkligen att jag får den här chansen. Det skulle ge mig helt nya möjligheter.

Igår var en sån där jobbig dag med första mensdagen, efter alldeles för kaloririk helg, magsjukan åter på jobbet, trött efter alldeles för få timmars sömn och så vidare. Tur att man har arbetskamrater som lyfter humöret och som man kan lasta av lite dynga på så man släpper åtminstone de värsta katastroftankarna. Sen när man så småningom får komma hem till sin underbara sambo, ljusnar tillvaron.

Måste bara säga att jag har underbara arbetstider. Jobbar 16-21 idag, så här sitter jag, mitt på blanka da'n framför datorn i morgonrock och rosa duntossor. En helt vanlig tisdag. Har nog lärt mig att ta vara på den ledig tid jag har. Disken är förvisso bortdiskad, men inte så mycket annat.

Skönt.