Idag blev hela eftermiddagen/aftonen förskjuten typ en halvtimma, och det märktes direkt på Alice nu när det blev läggdags. Och när hon hinner bli såhär övertrött, är oftast det enda som funkar att lägga ner henne i sin säng så hon får somna själv. Hon vaknar ofta efter en liten stund, men då har hon hunnit varva ner så pass att hon kan äta och sedan somna om ganska lätt.
Åh, vad jag känner att det här har blivit en ät-och-sovblogg. Och allt annat som hör småbarnslivet till.Men det är vansinnigt skönt att få skriva av sig ibland, för det är bannemej inte lätt att vara mamma 24/7. Samtidigt som det är det mest fantastiska som finns; att få vara mamma till världens finaste lilla tjej. Att få sjuttioelva tandlösa leenden varje dag, att känna att hon är trygg hos mig, att få vara delaktig i allt hon lär sig, att få hålla och betrakta henne länge när hon sover.
Att bli mamma är det mest fantastiska som hänt i mitt liv, och jag är så tacksam för att min dotter dessutom har världens mest fantastiska pappa. Omtänksam, snäll, empatisk, rolig; den bästa pappa hon kunde få. På söndag ska han firas för det för första gången :-)
Och om han är riktigt snäll ska han få en glascola och en Karl Fazer också ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar