Den kommer över mig med sådan kraft ibland. Den där fantastiska känslan som uppenbarar sig då jag ser på mitt barn, hennes perfekta lilla näsa, hennes mjuka kinder, hör hennes andetag då hon sover.
Känslan av fullkomlig, villkorslös kärlek.
Jag älskade henne innan jag visste vem hon var, medan hon fortfarande var hjärtljud och buffar i magen och anledningen till att jag hade den värsta halsbrännan någonsin.
Min lilla bebis har blivit så stor. Hon förstår en hel massa ord, har tagit sitt första steg och växer ur sina kläder snabbare än jag hinner shoppa nya ;-)
Snart fyller hon ett helt år.
Ett helt år sedan jag äntligen fick träffa den jag redan älskat i nio månader.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar