Ikväll är ungen billig. Det har hon varit de senaste kvällarna. Blev riktigt less och stormade ut ur sovrummet och lämnade henne skrikandes i sängen ikväll för första gången på flera veckor. Åla-krångla-spjärna-vifta. Hon är så speedad och...fan.
Nu kom jag på varför hon är så exceptionellt svårsövd just ikväll. Hon fick nog i sig dubbel dos av astmamedicinen då hon bara tjorvade då hon skulle få den, så jag trodde inte hon fick i sig första dosen...tydligen fick hon det.
Nu hör jag hur Alle kör Babblarnas Stompalångsång på telefonen för henne. Några vändor av den är det enda som verkligen funkar när hon är såhär.
Jag är förberedd på att hon kommer bli mer svårsövd framöver. Hon kommer närsomhelst lära sig att gå, och då brukar barn visst ha en period av benvärk och vilja att gå heeela tiden. Även på natten. Vore ju dock skönt att få en liten paus emellan alla perioder och faser.
Gångerna hon sovit hela natten går att räkna på en hand, visst är det bättre och vi får sova iallfall 4-5 timmar i stöten ibland, men det är i det stora hela fortfarande 3timmarsintervaller som gäller.
Jag har iallafall kommit ur den värsta krisen av sömnbrist, så nu kan jag somna om ganska fort. Känner jag att det kan ta ett tag, stoppar jag i mig en Atarax. Kanske inte den ultimata lösningen, men det funkar. Tar den ju inte varje natt. Huvudsaken är ju att vi får sova någorlunda.
Jag har vigt förmiddagarna de senaste veckorna till att sova med lillan. Nu börjar jag dock känna att det kanske inte behövs lika mycket längre. Det blir ju ljusare och man blir väl piggare, helt enkelt.
Nu sover hon äntligen, Alle ska se en film, så jag gör en kopp te och dyker ner i "Analfabeten som kunde räkna".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar